Övrig medlemsinformation från SKR

Medlemsnytt

Som nybliven ordförande i SKR funderar man naturligtvis över vad man ska/bör göra för alla medlemmar (ca 1000 st). Jag har varit medlem i SKR sedan studietiden på LTH men engagemanget har inskränkt sig till deltagande i ett och annat studiebesök genom åren. Och plötsligt är man ordförande!

- För några år sedan var det svårt att fylla utbildningsplatserna vid högskolornas kemiutbildningar. Tack vara stora årskullar och en ekonomisk kris har alla utbildningsplatser varit fyllda de senaste åren och även i år. Nu blir årskullarna mindre och samtidigt kommer det att kosta omkring 100 000 kr/år att studera på en masterutbildning om man kommer från ett land utanför Europa. Risken är stor att rekryteringsproblemen återkommer. Vad kan vi göra åt det?

- 2011 är det Kemins år och där ingår givetvis kemitekniken. Hur gör vi för att visa på kemiteknikens positiva betydelse för samhällsutvecklingen?

- Rekrytering av nya medlemmar i SKR. Vi diskuterar t.ex. med Chalmers om en informationskväll där målet är att tydliggöra ingenjörsrollen för de nya teknologerna. Kemiingenjörer från arbetslivet berättar om sitt arbete och vägen dit. Vill du vara med?

- Sektionen norra Sverige? Idag finns det tre sektioner i SKR: Söder, Väster och Öster medan Norr saknas. Ska vi försöka starta upp en sektion norr?
Vi skulle t.ex. kunna organisera några studiebesök i norra Sverige.

- SKRs medlemmar kommer via e-posten att få en länk till SMR:s tidskrift Mekanisten, där man kan läsa några nummer och sedan få möjlighet att prenumerera på tidskriften till ett förmånligt pris om intresse finns. SMR är en
av SKR:s systerföreningar där SMR står för Svenska Mekanisters Riksförening (www.smr.nu).

Vad vill du att SKR ska göra och vad tycker du om punkterna ovan?
Skriv ett E-brev till mig gorans@gorans.se och berätta.

Styrelsen arbetar med planeringen av höstens aktiviteter men ännu är inte så mycket klart förutom ett studiebesök på Mölnlycke Health Care och ett på
Örtofta Sockerbruk. Se mer om detta nedan.

Göran Svensson, ordförande SKR


Västkusten
Den 27 oktober bjuder Mölnlycke Health Care in till ett studiebesök. Det börjar med fika klockan 17.30 och slutar klockan 19.30. Däremellan blir det en presentation av företaget och dess produkter och en rundvandring på lab och i prototypverkstaden. Mer information kommer i ett separat utskick och finnas dessutom på hemsidan.
Antalet deltagare är begränsat så anmäl dig så fort som möjligt till Göran Svensson på gorans@gorans.se.

Skåne
Den 21 oktober kl 16.00 bjuder Örtofta Sockerbruk in till studiebesök. Studiebesöket startar med fabriksvisning under ledning av Fabriksdirektör Bengt Högberg. Visningen tar ca 1,5 tim och därefter bjuds det på lättare förtäring. Missa inte tillfället att besöka Sveriges enda kvarvarande sockerbruk under pågående betsäsong. (Eftersom visningen sker utomhus startar besöket kl 16.00).
Mer information kommer att finnas på hemsidan och i utskick till medlemmar i Skåne.
För mer information och anmälan kontakta Sven Lekander på sven.lekander@gambro.com.

SKR Golfen
Till alla golfande medlemmar i SKR och Kemistsamfundet: Reservera 4-5 september för årets golfevenemang. Återigen står kampen om Floras Pokal på Ombergs GK. Det blir inspel lördagen den 4 september och tävling på söndagen. Lördagskvällen firas av med sedvanlig middag med Vätternkräftor. Annons med närmare detaljer kommer i nästa nummer av tidningen.

Sektion Östkusten
I slutet av maj besöker vi Scania i Södertälje. Temat för besöket blir miljöteknik och Scanias kommer därför att presentera sin senaste teknik när det gäller efterbehandling av avgaser och alternativa bränslen. Datum och tid för besöket kommer att meddelas senare.

Sektion Södra Sverige (Skåne)
Studiebesök Alfa Laval. Den 17 maj kl 18.00–20.00 besöker vi Alfa Laval i Lund. Det blir visning av verkstaden. Förhoppningsvis blir det även en visning av den spännande minireaktorteknologin. Anmälan görs till sven.lekander@gambro.com. Separat inbjudan kommer att även skickas ut per e-mail.

Evenemangskalender

Vårens aktiviteter börjar ta form.
Den 6 april upprepar vi framgången från den 3 februari med ett entreprenörseminarium i samarbete med kemisektionen på LTH. Entreprenörer tar till orda i Lund i detta seminarium, som framför allt riktar sig till studerande vid högskolan. Vi hoppas att kunna väcka intresse hos de blivande ingenjörerna för entreprenörskap och medlemskap i SKR.

Lite senare i vår kommer vi att anordna ett besök hos Alfa Laval i Lund. Separat kallelse kommer att skickas ut när detaljerna är klara.

Den 4 maj håller SKR årsmöte i Stockholm. Årsmötet går i vattnets tecken med aktiviteter kring vår största biotekniska industri, vattenrening. Vi får föredrag kring processutvecklingen, återvinning av biprodukter, om man anser rent vatten vara huvudalstret mm. Konsekvenserna för Östersjöns hälsotillstånd berörs, även om nyhetsflödet kring algblomningen inte just nu är dagsaktuell. Formerna är i skrivande stund inte helt klara, men håll utkik efter kallelsen, som stadgeenligt utsänds till medlemmarna. Val av styrelseledamöter är en viktig punkt. Kom och gör en insats för Din förening.

Även i Göteborg kommer ett entreprenörseminarium att anordnas under våren. Datum för detta är ännu inte fastställt. Separat kallelse skickas ut så snart detaljerna är klara. Vi planerar också att göra ett studiebesök på något intressant företag i Göteborgsområdet senare i vår. Mer information om detta kommer i nästa SKR-spalt.

Samverkan med de andra ingenjörsföreningarna (SMR, STF) utvecklas. Samarbetet fokuserar på ingenjörens roll i samhället och hur en bättre förståelse för ingenjörskonstens betydelse för vårt välstånd skall skapas. Ingenjörens arbete innebär ju en bred teknisk syn, bredare än den, av praktiska skäl, organiserade undervisningen i institutioner på de tekniska högskolorna. Ett första steg är ju det, som redan observerats, utbyte om information om systerföreningarnas evenemang. Att lämna synpunkter på Teknikdelegationens arbete är en diskuterad aktivitet. Den som är intresserad av en viktig framtidsfråga kan läsa vidare på Teknikdelegationens hemsida: http://www.teknikdelegationen.se/Bazment/teknikdelegationen/sv/publikationer.aspx

Läs alltid vår hemsida:
www.kemiingenjorerna.se  som innehåller aktuell information.

Peter Baeling, Styrelsemedlem i SKR

Höstkrönika 2009 av Peter Baeling

Hösten har varit fylld av aktiviteter i föreningens olika landsändar. Samverkan med andra ingenjörsföreningar har tagit fastare former och SKR:s medlemmar har kunnat ta del av SER:s utbud av föredrag. I Göteborg deltog SKR i konferensen om Sol, Vind och Vatten - vägen till förnybar energi. Konferensen samlade många deltagare. I Skåne visades det anrika Sockermuséet i Arlöv genom Lennart Rantzows benägna medverkan. Tack Lennart!
Den 2 december deltog SKR:s medlemmar i ett givande besök på Nynas AB.s oljeraffinaderi i Nynäshamn. Det var ett utmärkt tillfälle att lära känna en framträdande aktör inom viktig och tung kemisk industri. Utvecklingen av nya produkter från nafteniska oljor för andra ändamål än förbränning med avancerade egenskaper och nya mjukgörare för däcksgummi visar att ny teknik löser miljöproblem och förbättrar prestationen hos kundernas produkter.
Planeringen för vårens aktiviteter pågår. Helt i enlighet med tidsandan ordnar SKR en temakväll kring entreprenörskap. Vi hoppas därmed kunna visa SKR:s värde också för yngre medlemmar. Det är ju ingen hemlighet att vår medelålder är rätt hög. Styrelsens tanke är att aktiviteter med denna inriktning skall attrahera yngre, både nuvarande och blivande medlemmar. Arrangemanget sker i samverkan med Apotekarsocieteten. Vi får förmånen att få lyssna till två framstående entreprenörer, Nils-Gunnar Johansson, Medivir och Lars Stigsson, Kiram AB. De berättar om entreprenörskapets möjligheter, vägar till framgång och fällor som lurar. Susanne Andersson, Vinnova, belyser myndighetens vägar till stöd. Alla torde vara välkända för medlemmarna.
Tag fram bläckpennan och skriv in i almanackan 3 februari 2010 kl. 18.30 i Apotekarsocietetens bibliotek, Wallingatan 26A, Stockholm. Närmare detaljer i ett senare utskick. Temat planeras upprepas i Göteborg och Lund, men detaljerna är ännu inte helt klarlagda. Fler industribesök planeras. De har varit mycket uppskattade. Styrelsen älskar dialoger med medlemmarna. Du kan alltid kontakta styrelsens medlemmar och framföra synpunkter på programverksamheten.

Till sist önskar styrelsen alla nuvarande och blivande medlemmar
en riktigt GOD JUL och ett ännu bättre nytt år 2010.
Peter Baeling

Prof. Lars Stolt 2007 års SKR-pristagare

I SKR’s stadgar står det i 1:a paragrafen att föreningen - ”har till uppgift att genom samverkan mellan kemiingenjörer främja intresset för den kemiska ingenjörsvetenskapen och medverka till dess utveckling” … ”samt åstadkomma och stimulera utbyte av erfarenheter och kunskaper inom kemiteknikens område”. Därför instiftades för många år sedan ett miljö- och journalistpris för att visa vårt engagemang i viktiga samhällsfrågor. När priset instiftades var det inte helt naturligt att miljöaspekterna beaktades i samma utsträckning som idag. Vetenskapsjournalistikens ställning har också stärkts med åren. Därför har dessa två priser slagit samman till ett pris som årligen utdelas till en framstående person som positivt påverkat vårt samhälle med/inom kemiteknik. I år har Professor Lars Stolt tilldelats 2007 år’s kemiteknikpris från SKR -1 kg silver - för sina insatser att utveckla en spetsteknologi för robusta solceller med hög verkningsgrad från forskning till en färdig produkt, som nu står inför en kommersiell lansering i stor skala. Elektricitet kommer då att kunna produceras billigare än med dagens solceller, vilket är av stor betydelse i vår strävan att skapa en ekologiskt hållbar energiförsörjning.

Insänt av Rein Jansson, styrelseledamot i SKR

Marskrönika av Peter Baeling

Vi står, som vanligt nödgas man tillägga, i omvandlingens tidevarv. Den tekniska utvecklingen tillfredställer livets nödtorft så rikligt, att spel- och upplevelseindustrin är framtidsbranschen enligt dagens tidning. Man utreder följaktligen både den lägre och högre utbildningen igen. Vardagens materiella behov synes tillfredställas utan närmare tanke på den industriella kapacitet, som gör det möjligt.

Ett friskt initiativ att beskriva varifrån vi har kommit emanerar från vår förre styrelseledamot och revisor Karl-Johan Allsing, välkänd för något äldre medlemmar.
I två rikt illustrerade böcker, en tredje väntas komma, har han skrivit om sina upplevelser, som är högst personliga och som speglar kemisk industris och dess leverantörers utveckling från femtiotal till nittiotal. För den som hade förmånen att träffa Kalle under dessa år bjuder böckerna på många kära minnen. Böckerna kan beställas hos Kalle, 042-218615.

Kalle Allsings initiativ manar till efterföljd. SKR har rimligen många medlemmar, som bidragit till kemiindustrins utveckling och sett både uppgång, nedgång och transformationer, eller, varför inte, transsubstantiationer. Skriv ned och dela med er av minnena. Tiden gör dem alltid bättre. Före seniliteten kommer sentimentaliteten. Med tiden får man också ett perspektiv, som svårligen låter sig anas mitt på själva resan. Får SKR en bra respons skall vi hitta former att göra minnesteckningarna tillgängliga för både medlemmar och allmänhet enligt önskemål.

För att möjliggöra en utflykt i minnenas värd har SKR valt att förlägga sitt årsmöte till Pripps, f.d. Stockolms Bryggeriers, numera Carlsbergs, Brommabryggeri, som snart brygger sin sista brygd. Vilka stämningsfulla minnen kan inte detta väcka hos medlemmarna och deras flammor (Ordet får väl numera anses omfatta alla kön).
Kom till årsmötet den 5 maj kl 16.00 på Brommabryggeriet. Skriv med bläck i almanackan!

Skriv också upp studiebesöket på Henriksdals Reningsverk den 30 mars kl 15.00. Kom och lär om den dolda storindustrin.

Peter Baeling, Styrelsemedlem i SKR

Några tankar om utbildning vid KTH av Emilia Björnbom

Karakteristiskt för god utbildning är att både lärare och studenter är djupt engagerade i lärandeprocessen. Som bäst har de alla roligt genom att de gör någonting som de finner ytterst intressant. Bra utbildning betyder att växa och när den är som bäst att inte bara studenterna utan också läraren växer.

Inom teknisk utbildning är det mycket viktigt att studenterna utvecklar sin förmåga att lösa problem. Medan rena faktakunskaper som är viktiga inom tekniken i stor utsträckning varierar med tiden behövs alltid god förmåga att lösa problem. Användbarheten av inlärda faktakunskaper försvinner ofta snabbt samtidigt som man idag har goda möjligheter att få fram aktuella fakta genom sökning i datoriserade databaser. Att kräva inlärning av rena faktakunskaper bör därför ske ytterst restriktivt i modern teknisk utbildning.

Till skillnad från de varierande rena faktakunskaperna finns det en kärna av principer och teorier inom matematik, natur- och teknikvetenskaper som representerar mer eller mindre permanenta baskunskaper. Att behärska dessa baskunskaper väl är en förutsättning för en väl utvecklad förmåga att lösa problem.

God utbildning kan bygga på de flesta olika former för utbildningsaktiviteter såsom föreläsningar, olika former av övningar, studentprojekt och problembaserat lärande. Om vi vill lägga tyngdpunkten på att utveckla problemlösningsförmåga behövs inte så mycket traditionell undervisning i form av föreläsningar och övningar. Sådan utbildning bör innehålla en större inriktning på studentprojekt och problembaserat lärande.

Inom forskarutbildningen har vi den mest utvecklade formen av projekt- och problembaserat lärande. Studenten bidrar själva med att tillföra ny kunskap till sitt forskningsområde och i bästa fall blir hans/hennes forskningsresultat betydande för forskningsfältets utveckling. Detta visar en av de viktigaste aspekterna på forskarutbildningen. Första steget är att välja ämnet för forskningsarbetet så att det är intressant och lovande för både studenten och läraren/handledaren. Återigen ser vi hur viktigt det är att handledaren delar ett stort engagemang för forskningsprojektet med den forskarstuderande.

I dagens forskarutbildning är vi mycket beroende av forskningsfinansiärerna. Oavsett hur intressant handledare och student båda tycker att ett forskningsämne är så kan det inte bli något forskningsprojekt om det inte finns någon anslagsgivare som också är intresserad och villig att satsa så där en fyra-fem miljoner kronor för att få fram en doktorsexamen. Denna stora summa är inte bara finansieringen av doktoranden, den är också en del av lärarens/handledarens försörjning. En lärare/handledare måste vanligen kontinuerligt ha ett, ofta flera, doktorandprojekt finansierade för att i det långa loppet kunna ha kvar sin tjänst vid KTH. Forskningsfinansieringen är ofta den dominerande delen av lärarens lön trots betydande insatser i grundutbildningen. Det är emellertid idag svårt för lärare inom kemiteknik vid KTH att finansiera någon större del av sin lön med grundutbildning. Den situation vi har idag är vidare att konkurrensen om finansiering för forskningsprojekt från anslagsgivarna har ökat markant. Detta har lett till oro för att våra lärare/handledare inte kan finansiera sina tjänster i det långa loppet. Eftersom de lärare som bedriver vår grundutbildning sitter i denna rävsax så är även denna hotad tillsammans med forskarutbildningen på grund av den skakiga forskningsfinansieringssituationen.

Pehr Björnbom och Emilia Björnbom
Kemisk reaktionsteknik, KTH

Vad för slags arbete väntar oss nyutexaminerade?

Vad sysslar en kemist med i arbetslivet? Vad kommer jag att få för arbetsuppgifter? Är det roligt, stimulerande, fyllt av utmaningar? Det är inte lätt att veta om man inte har haft någon kontakt med arbetslivet innan examen.

Att söka sitt första jobb är inte det lättaste. Speciellt inte om ens erfarenhet av kemiindustrin är liten eller obefintlig. På KTH var kravet på yrkesinriktad praktik för civilingenjörer 17 veckor år 1992. Sedan blev kravet 12 veckor, för att man sedan skulle släppa kravet att praktiken skall vara yrkesinriktad, till att slutligen från och med den 1 juli 2002 inte ha något krav på praktik alls. På Chalmers upphörde kravet den 20 mars 2003. Orsaken är att den obligatoriska, icke-poängsatta praktiken strider mot högskoleförordningen. Jag antar att övriga högskolor har haft en liknande utveckling. Följden blir att det finns åtskilliga nyutexaminerade ingenjörer utan relevant erfarenhet inom sitt område, som inte konkurrerar särskilt bra med mer erfarna kemister.

Så vad för arbete väntar en kemist inom till exempel läkemedelsbranschen, pappersindustrin och miljöområdet? Är det spännande att vara kemist? Att stå i ett laboratorium och göra analyser kan vara ett oinspirerande arbete. Men förutom analyser handlar ett arbete inom läkemedelsindustrin också om människokroppen och dess egenskaper. Papperstillverkning innefattar förutom vanligt papper även sedlar, lotter och specialtryck. Riskanalyser i miljöområdet kan förutom kontorsarbete även innefatta praktiska tester av risker.
En ingenjör kan också utveckla egna idéer inom sitt ämnesområde. Oftast får ingenjören stort gehör för förslag som driver företaget framåt.Men utan praktik så försvinner inspiration och målsättningar för kommande arbete.
Idag måste studenterna driva sina kontakter med näringslivet själva för att ha en chans i arbetssökandet. Ett råd till studenter på högskolor är: ta gärna en titt på exjobbspoolen, http://exjobb.sunet.se/. Där kan man få mycket inspiration till framtida arbeten, och namn på kontaktpersoner inom de företag som söker examensarbetare. Om något företag intresserar, sök gärna praktik där innan examensarbetet! Det kan vara bra att göra det innan man väljer kurser till det sista året på högskolan, för att på så sätt förbereda sig på bästa sätt inför ett intressant arbete.
En annan möjlighet att få information om näringslivet är att läsa branschtidningar.

Ett medlemskap i SKR ger tillgång till tre tidskrifter där man får en bra inblick i kemiföretagens utveckling både i Sverige och utomlands, nämligen Kemivärlden med Kemisk Tidskrift, Nordisk Papperstidning och nystartade Process Nordic. Medlemskapet är för teknologer gratis under ett år, därefter kostar det 80 kr första året och 170 kr under den resterande studietiden. Information hittas på SKR:s hemsida, http://www.skr-kemi.a.se.

Astrid Rennerfelt, ledamot i SKR:s styrelse sedan maj 2003.

Ett tankeväckande hundraårsjubileum

I ett av de senaste numren av Forskning och Framsteg 2002 fanns en bokrecension, där man angav att professorn Kristian Birkeland var bortglömd, men nu lyfts fram igen av norrskens­forskare. Jag skrev till tidningen och påstod i motsats till recensenten att Birkeland ingalunda kan anses vara bortglömd. Hans bidrag till kvävefixeringen kommer alla ihåg, som besökte undervisningen på reallinjen. I varje fall borde ju inte Birkeland vara bortglömd för Forskning och Framstegs läsare. Begreppet framsteg är ju högsta grad relativt och beroende av läsarens och skribentens kunskap. Våra framsteg vilar i högsta grad på våra föregångares insatser. När Birkeland verkade, var en av samtidens stora och allvarliga frågor guanoreservernas hastiga minskning. Då guanon toge slut, hotade en fasaväckande världssvält. I dag finns inte längre någon börsnotering för guano.

Birkeland och Eydes epokgörande uppfinningar blev inte tillämpade så länge. Elektriciteten i Rjukan hade lönsammare användningar, eftersom kvävefixeringen enligt Haber Bosch några år senare gav och ger enastående låga tillverkningskostnader, särskilt i stor skala. Det billiga fixerade kvävet ger Västvärlden ett jordbruksöverskott, som är föremål för väldiga politiska beslutssystem. Tillsammans med avancerat växtförädlings­arbete kan vi nu livnära miljarder människor, vilket vore otänkbart utan billig kvävefixering. Vem tänker på det? Samtidigt som man kräver billigare mat skall man odla ekologiskt. Den bekvämlighet vi upplever nu, tycks vara självklar. I själva verket är den resultatet av oräkneliga ansträngningar att lösa olika tekniska problem till människors fromma. Nog borde man komplettera Uppfinningarnas Bok med senare decenniers utveckling och hoppas att den finge samma spridning som förr.

Man glömmer att industrins största kund är industrin (Otto Stelling). Det konsumenten till sist åtrår och köper är resultatet av en oerhört komplex förädlingskedja. Ju fler som förstår den, desto bättre. Hur mycket kvalificerad ingenjörkonst ryms inte i ett lysrör, en tidning eller ett hårschampo? En fabrik eller ett tillverkande företag är en mycket komplex samverkan mellan alla slags tekniska kunskaper och konster och legala och psykologiska system. Det borde fascinera alla.

Hur var det nu med professorn i fysik vid Kristiania universitet, Kristian Birkeland?

Han hade konstruerat en elektrisk kanon och skulle för ett stort auditorium demonstrera den i universitetets aula 1903. Demonstrationen började och slutade med en förfärlig knall och en stor ljusbåge, utbredd av kanonens elektromagneter. Sam Eyde insåg snabbt olyckans kommersiella värde.

Episoden visar att det inte alltid går som planerat, och att stora uppfinningar inte alltid är resultatet av målsatta och budgeterade insatser.


Det finns fortfarande många utmaningar.

Insänt av Peter Baerling, styrelseledamot i SKR

Jag skulle vilja att ta tillfället i akt och beskriva tre för mig intressanta ämnen. Det första kommer att behandla det livslånga lärandet det andra tar upp ämnet ledarskap och det tredje och sista skogsindustrin.

När jag funderar över ämnet, det livslånga lärandet, kan jag bara konstatera att jag tillhör den kategori av människor som trivs med att varva yrkesliv med teoretiska studier. Jag brukar raljera med att jag började skolan på Lilla Trollängsskolan i Askim, 1966 och tog examen, som teknologie licentiat på Chalmers Tekniska Högskola, 1994, för att bara fem år senare komplettera med en MBA-examen på Göteborgs Handelshögskola. Under denna tiden hade jag nöjet att avverka ett antal utbildningsanstalter. Vad sägs om det numera riksbekanta Schillerska Gymnasiet där jag läste det Naturvetenskapliga programmet eller Kungliga Sjökrigsskolan i Näsby Park där jag blev utnämnd till Löjtnant. Av någon anledning har för mig studier och yrkesarbete alltid avlöst varandra. Under tonåren arbetade jag i stort sätt varje helg och några veckor varje sommar på en bensinstation. Under Gymnasietiden tog jag ett sabbatsår och arbetade som truckförare i en järnhandel. Under min tid som yrkesofficer ingick det alltid att varva teori och tjänstgöring på trupp. Efter Chalmers tjänstgjorde jag sex år på Perstorp Analytical AB, senare Foss, som produktchef innan jag på nytt satte mig som elev igen och läste in en MBA-examen. Studierna tillsammans med min tidigare erfarenhet ledde till att jag därefter kunde ta nästa steg och blev erbjuden en tjänst som marknadsdirektör på ett annat kemiföretag. Jag är övertygad om att i framtiden allt fler yrkesverksamma människor kommer att känna igen sig i det jag beskriver. Nämligen det att den obrutna tiden, då man bara arbetar, kommer att bli allt kortare och att ett lappkast i karriären snarare blir en regel än undantag.

Ledarskapet och dess betydelse för ett företags framgång går inte nog att överskattas. Jag hade förmånen att i början av 80-talet få vara med om den nya befälsordningen inom den svenska försvarsmakten. Denna innehöll inte bara en ny befordringsgång med förändrade befälsgrader utan också en moderniserad ledarskapslära. Det första jag som nybliven kadett fick genomgå beträffande ledarskap vad en så kallad UGL-kurs (utveckling, grupp och ledare). Kursen hålls i internatform och genomförs intensivt under en arbetsvecka. Det jag lärde mig där och senare också på Sjökrigsskolan har jag haft och har jag nytta av varje dag på jobbet. Det intressanta var att då jag drygt tio år senare deltog i en managementkurs för unga tjänstemän inom Perstorp så kallad PEP-kurs (Promotion of Extended Potential Program) kunde jag nicka igenkännande. Det skall absolut inte uppfattas som någon kritik att samma teorier återkommer ett årtionde senare, utan ett noterande att, ledarskapsteorier som till en början är framtagna på empirisk väg, fungerar såväl militärt som civilt. En sak som borde nämnas i sammanhanget är den allmänna uppfattningen: Det militära ledarskapet bygger på att med hög stämma ge order utan att dessförinnan förankrat detta hos den underställda personalen. Detta är en mycket felaktig bild av hur ledarskapet lärs ut och fungerar på våra militära förband. I dag diskuteras på många håll i Sverige det svenska ledarskapet i relation till vår omvärld. Man menar ofta att svenska chefer är ”mesigare” än dito kolleger i Nordamerika och Centraleuropa. Det är klart att många små och medelstora svenska företag måste anpassa sig till den kultur som råder lokalt. Å andra sidan vet jag att större företag exporterar det svenska ledarskapet och förändrar inställningen hos lokalbefolkning till den grad att det passar oss. Sverige är i förhållande till sin ringa befolkning en helt fantastisk industrination. Vår export och konkurrensförmåga världen över vittnar om detta. Varför måste vi då vara oroliga för att vi inte besitter den franske chefens arrogans och petimetri eller amerikanens bufflighet. Nej! Värna om ”mjukis” chefen som har lärt sig att utnyttja hela företagets humankapital.

Slutligen skulle jag vilja slå ett slag för en del av svensk industri som ligger mig varmt om hjärtat. Som jag nämnde ovan, Sverige är en viktig industrination, läkemedel, telefoner, bilar men framför allt p.g.a. skogsindustrin. Svensk skogsindustri bidrar med mer än 10 procent till vår bruttonationalprodukt. Skogsindustrin är en av de verkligt stora globala industrierna men förståelsen för dess betydelse, problem och möjligheter är i allmänhet låg Jag är starkt orolig för att många unga människor i dag skulle räkna upp underhållnings- och medieindustrin som något verkligt stort för svensk försörjning. Därför vill jag bidra till att, om än lite, upplysa vår omvärld hur positivt skogen och skogsindustrin utvecklas. Jag vill beskriva vilka möjligheter där finns att lösa stora problem som råvaruförsörjning och växthuseffekt. Runt årskiftet kommer jag och min far Nils-Gösta Vannerberg att lansera en lärobok i ämnet skogsindustri. Boken är i första hand ämnad att tjäna som fördjupningsbok vi gymnasieskolans naturprogram men kommer även att fungera som introduktionskurs på skogsindustriella högskoleprogram samt skogsindustriernas utbildningsinstitut.

Insänt av Karl Vannerberg, styrelseledamot i SKR

Som medlem i SKR har du möjlighet att ingå i vårt länkdatabasregister.

Du som är intresserad, skriv ner uppgifter om dig själv, vilket område du arbetar inom
- ex.vis

Universitet/högskola
Industri
Konsult inom ett visst område
Inom Miljö
etc

så för vi in dig i vårt register - Medlemmar som icke medlemmar kan då hitta dig under det område du representerar....
Vi anger då under lämplig rubrik din adress och lägger till en rad om verksamhetens inriktning.

Kontakta kansliet, tel 08-411 52 60